Liten sammanfattning av 2016, framgångar eller noll koll

Med 62 korta texter under 2016 har hjärtefrågor behandlats. Det finns ingen fast plan men vissa frågor står ändå i fokus:

  • farligt avfall och miljöbrott, särskilt i Västerbotten
  • djurrätt; rättsfall och etik
  • vegotrenden
  • kulturmord landet runt och stadsomvandlingen i Umeå

Det handlar således om valda delar på stora angelägna områden. Starten 2006 berodde på det rätts- och miljöövergrepp som RagnSells gjorde i maskopi med Länsstyrelsen i Västerbotten. Läs pressmeddelande 2007. Under 10 år har verksamheten följts på Fagerlidens anläggning i Robertsfors för farligt avfall. Länsstyrelsen i Västerbotten är tillsynsmyndighet. Det har av myndighetens tjänstemän medfört några få tillsynsbesök och årlig granskning av miljörapport. Två stora haverier och ständiga problem har visat att anläggningen och driften är så bristfällig att anläggningen borde stängas. Verksamheten fortsätter 2017 med grundläggande problem, bl.a det förhållande att deponicell som täckts inte har slutbesiktigats. Och detta har länsstyrelsens tjänstemän inte upptäckt. Ska det bli miljöåklagaren eller JO som måste ingripa?

Djurrätt visar – trots allvarliga problem – en utveckling i gynnsam riktning. Anmälningar om djurplågeri ligger på en hög nivå och fällande domar tycks öka. Vegotrenden är klart uppåtgående. 20 procent av befolkningen under 40 år är numera veganer eller vegetarianer. Genom bloggen och personliga kontakter bedrivs ett arbete som blir rikt belönat genom ökad acceptans. Det är inte längre något konstigt med att vara vegan i allmänhetens ögon. Fortfarande finns veganofober, men klart på utdöende…

Kulturfrågor har aktualiserats, ja dramatiserats genom stadsomvandlingen i Umeå. Där finns ett maktblock bestående av storbyggmästaren, sossemakthavarna, mediaägaren och ryggradslösa medlöpare som raserat en ovärderlig stadskultur materialiserad genom sina byggnader och kulturaktiviteter. Idag stängs Sagabiografen som är ett i en lång rad k-mord i Umeå.

Vi kommer att fortsätta bevakningen av hjärtefrågor utan varje anspråk på fullständighet. Men tilltron på framgångar finns ändå kvar. En lärdom under 10 år har varit att det är lättare att nå framgångar i frågor som djurrätt och vegotrend jämfört med miljörätt. Att uppnå konstruktiv dialog med myndigheter som länsstyrelse och miljödomstol är svårare än något annat. Där råder fortfarande noll koll.

Sagateatern i Umeå slår igen

VK använder idag en text från TT i nätupplagan. Då slipper VK ange vilket lokalt byggbolag som ligger bakom rivningen av lokalerna.

Sagateatern i Umeå stänger igen sina portar för gott när de gamla lokalerna i centrala Umeå ska rivas och ge plats åt lägenhetshus. Sagateatern öppnade 1959, då som biograf, och genom åren har såväl amatörer som professionella skådespelare och flera olika föreningar huserat där.

När Umeåbaserade humorgruppen Klungan firade tioårsjubileum 2014 hade de premiär för sin föreställning ”På rätt sida om okej” på Saga.

Falska köttideal

Gårdsslakt får kritik av Livsmedelsverket. Läs ATL.

Så här framställer sig Hälsingestintan med egen hemsida.

Varumärket Hälsingestintan har blivit något av räddningsplanka för stora butikskedjor som Hemköp. För att kunna fortsätta att utnyttja den good-will som varumärket medför krävs expansion av mobila slakterier. ATL igen. Köttkonsumtionen i Sverige ökar inte längre enligt Jordbruksverkets statistik.

Under 2015 var förbrukningen av kött i princip oförändrad jämfört med 2014.

Det ska därför bil intressant att se vad som kommer att redovisas för 2016, inte minst med tanke på klimatfrågan och kopplingen till köttet som ger upphov till stora utsläpp av klimatgaser. Fler och fler börjar bli överens om att köttkonsumtionen måste minska.

Denna utveckling har kunnat förutses av marknadsanalytiker sedan lång tid på en marknad som präglas av oligopol. Marknadsföringen måste betecknas som kortsynt där man i så hög grad underskattar konsumenternas förmåga att tillägna sig nya kunskaper för konsumtionsvalet. Att staka ut marknadsföring av kött med hjälp av falska ideal kommer inte att hålla i längden. Det dyrare köttet kommer att ha en begränsad marknadsandel samtidigt som det kortsiktigt i någon mån kommer att stödja försäljningen av allt kött oavsett formerna för uppfödning och slakt. Det romantiska namnet ”Hälsingestintan” försöker förmedla ideal som aldrig funnits och troligen ej heller kommer att finnas. Vad händer på mellanlång och lång sikt? Kommer den redan starka vegotrenden att stärkas ännu mer av falska köttideal?

Storhelger – djurrätt och klimat

I anslutning till julhelgen, en av de fyra stora mathelgerna i Sverige förekommer debatt i media bl a om etik och ekonomi.Djurrätt och klimatfrågan har kommit att ta ett ökande utrymme. Tidningen Syre har i sitt senaste nummer 2016 – nr 85/86 en ledarartikel av Lennart Fernström ”Det finns ingen ursäkt för julskinkan”. Grisarna i djurindustrin beskrivs där outsägliga lidanden finns under hela grisens korta liv. Här finns också referens till klimatet och rapporten som kom i julveckan om att det är 20 grader varmare än normalt i Arktis. Fernström lyckas ge en problembeskrivning som täcker in både djurrätt och klimat insatt i ett svenskt kulturellt sammanhang.

Sedan några år har köttskatt förts fram bl a från SMMI som en åtgärd för genomgripande påverkan.

Syftet med en köttskatt är dels att internalisera köttets externa kostnader i priset och därmed ge ett mer rättvisande pris på kött för konsumenten, och dels att minska köttkonsumtionen.

I texten utvecklas och kopplas inte djurrätt och klimatfrågan till köttskatt. Dock har ledande personer i SMMI ett stort engagemang, främst inom djurrätt.Kampanjer i Sverige för ”Köttfri måndag” och ”Köttskatt” har bedrivits av flera parter då FAO:s rapport Livestock’s Long Shadow från 2006 gav upphov till ett paradigmskifte. Flödet av artiklar i media formligen exploderade under några år och är fortfarande ansenligt.

Motargument till köttkatt har framförts av djuruppfödare, jordbruksorganisationer och debattörer av skilda slag. Lagom till julhelgen 2016 kom en debattartikel – ”Helt fel att beskriva kor som klimatbovar.” – av vetenskapsjournalisten Peter Sylwan i Svenska Dagbladet.

Att försöka minska köttets klimatpåverkan med en generell skatt är lika klimatsmart som att försöka minska transporternas klimatpåverkan med en allmän hjulskatt.

Sylwan ger prov på kunskaper om jordbruk, djuruppfödning särskilt betesdjurens betydelse för tillvaratagande av resurser i kretsloppet. Motargumenten är tillspetsade på ettsätt som man kan förvänta sig av en vass och kunnig vetenskapsjournalist. Men bristen är och förblir ändå det begränsade perspektivet. Inte heller Sylwan gör en heltäckande analys om etik och ekonomi. Allt det är ju inte något som ryms i en enda debattartikel.

Det goda och intressanta är att vi i Sverige och världen har fått fler bidrag till problembeskrivningen av djurrätt och klimat med kopplingar mellan dessa områden. Om lösningarna lär processen bli fortsatt utdragen. Låt media fyllas av debattinlägg om djurrätt och klimat till de stora mathelgerna – jul/nyår, påsk, midsommar, allhelgona! Då är alla närvarande för debatt. Utom alla klimatbovar som åkt till Thailand förstås.

Släng inte skinkan! Köp den inte!

Julen är den tid på året som ger dig chansen att tänka om. Sill, lax. Skinka, revbensspjäll, köttbullar, julkorv, sylta. Och skinka igen. Lutfisk. En stor del kommer att slängas, bli matsvinn.

När du tagit in siffror på svinn, då kan du ta del av följande om djurens outsägliga lidande.

Du kommer att reagera, men hur? Ett bra sätt att återfå hoppet om sin egen moral är att låta sig inspireras av god veganskoch lakto-ovo-vegetarisk mat. Eller, se här vad vänner i München kan laga till. Varför inte laga till något av detta som bilderna från München visar?

Jordbävning i världens gastronomi

Bocuse d’Or kallas ofta för Kock- VM. Tävlingen kom till genom den franske stjärnkocken Paul Bocuse,första gången 1987 i samband med den gigantiska matmässan i Lyon. Inför tävlingen i januari 2017 har en ny utmaning getts genom att deltagarna ska laga en vegetabilisk (végétale) rätt.  I föreskrifterna anges att endast vegetabiliska ingredienser får användas,Smör, ost eller andra mjölkprodukter tillåts ej.

I det franska språket har inte ordet vegan, från engelska språket 1944, fått någon heltäckande motsvarighet. Det kommer inte att hindra media att välja ordet vegan i kommande rapportering från tävlingen 2017, i vart fall inte i engelska, tyska och svenska texter. Ordvalet har stor betydelse för att kommunicera etiska värden. Eftersom tävlingen berör ett stort antal länder och flera språkområden kommer språkanalys av evenemang och rapportering ha viktig kunskap att förmedla om bl.a etiska värden.

För den som sökt veganska restauranger i Frankrike, eller försökt beställa en vegansk rätt vet hur laddad denna fråga är. Vi har under många år kämpat med detta. Ofta har frågan efter veganskt mötts med förakt från personalen. I värsta fall har frågan inte ens besvarats. Av flera skäl är detta permafrostliknande tillstånd i den franska matkulturen på väg att tina upp. Arrangörerna för Bocuse d’Or har fattat ett mycket framsynt beslut genom att profilera tävlingen 2017 som ”végétale”.

Sedan får vi se vilka svallvågor som uppstår av denna kulturella jordbävning i Frankrike och i all världens gastronomi.En realistisk bedömning är att Bocuse d’Or kommer att ge viss påverkan, men att det också sker omfattandestrukturförändringar i matkonsumtionen av en lång rad orsaker, bl a på grund av klimatfrågan. Även i Frankrike…

Viktigt tillägg: Utvecklingen har gått snabbt. Det franska språket har fått sin motsvarighet med végane som är en förfranskning av engelskans vegan. Ordet kom in i franska ordboken Larousse 2015.

Vegonormen contra köttnormen i skolan

En köttfri dag är nu standard i majoriteten av länets kommuner och vissa planerar för fler. Stockholms stad går emot trenden och flera skolor har själva rensat kött från menyn. På Globala gymnasiet på Södermalm är alla dagar köttfria. Läs DN.

Dagens Nyheter rapporterar om vegonormens mottagande i skolan. Som vanligt släpar de rikaste kommunerna efter. De har råd med kött och är också obenägna till förändring på flera områden, som t ex flyktingmottagning.

Globala gymnasiet har valt en kost som passar ett brett spektrum av elever och lärare med olika etnisk bakgrund och matpreferenser. Övergången till köttfri kost är därför logisk. Vi tror att Globala gymnasiet kommer att bli stilbildande för vegonorm i skolan. Som en av eleverna säger i DN:s reportage så kan köttätandet fortsätta vid andra måltider än skollunchen för den som vill. Så något tvång kan man inte tala om.

Gränser utmanas i animalieproduktionens etik

Internationella vegandagen den 1 november manifesterades bl a med demonstrationer vid slakterier. Det får inte utrymme i media som SVT som vill undvika konflikt med viktiga politiska intressen

Därför kan programmet Korrespondenterna med ett oantastligt fokus fylla ett tomrum. Programmet rymmer övergripande frågor om jordbruket inom EU.

Genom att belysa konkreta fall ges tittarna möjlighet att själva ta ställning med större räckvidd än bara i de konkreta fallen. Produktionen av griskött har förändrats på ett sätt som få konsumenter eller aktörer i dagligvaruhandeln har kunskap om. I jakten på kostnadsfördelar tar de stora producentintressena till vilka metoder som helst. Grishotell i Polen är ett fenomen som visas i programmet. Danska grisar förs i långa transporter till djuruppfödare i Polen som håller med djurstallar och foder. När grisarna uppnått lämplig slaktvikt transporteras grisarna till något slakteri i Polen, Danmark eller annat EU-land. Efter slakt går slaktkropparna vidare där styckning och charktillverkning är företagsekonomiskt optimal. Djurens lidande finns inte med i kalkylerna.

Fåruppfödning med flockar i tusental  visas genom ett reportage i Transsylvanien, Rumänien. Tillgången på betesmark minskar genom landgrabbing och inflyttade kapitalstarka markägare som satsar på växtodling. Konflikter uppstår och riskerar att förvärras. Den starkes rätt styr utvecklingen, något som troligen inte är långsiktigt hållbart. Från Frankrike visas hur mjölkproducenter pressas av marknaden i jakt på lägre priser och högre vinster för förädlingsledet och handeln.

Det intressanta är att programmet Korrespondenterna gjort reportage som berör baslivsmedel. Konflikterna blir kända för åtminstone en del av publiken och som kan tänkas reagera på något sätt. Det sätt att skildra problemen i jordbruket som används i Korrespondenterna särskilt animalieproduktion, torde vara oantastligt av de intressen som dominerar SVT:s verksamhet. Här är grejen att folk ges möjlighet att tänka självständigt. De senaste åren har stora och små mediala krig utbrutit med julskinkan i centrum. Polska grishotell och plågsamma transporter lär inte gynna försäljningen i Sverige. 

Rätten till miljöinformation kan väga tyngre är affärshemligheter

Av Göran Bergström

Avvägningen mellan miljöinformation och affärshemligheter har gjorts av EU-domstolen i målen C-673/13 P och C-442/14.

I det första målet var det två miljöorganisationer som med stöd av Århuskonventionen begärt tillgång till dokument om utsläppande av växtskyddsmedel och biocider.

I det andra målet var det en biskyddsförening som begärde tillgång till dokument som rörde växtskyddsmedel och biocider som lämnats in för godkännande.

I det första fallet konstaterar domstolen att invändning om kommersiella hemligheter inte är skäl att neka tillgång till handlingar. I det andra fallet fick föreningen tillgång till ca. 40 procent av de begärda handlingarna.